Kulturens kraft behövs mer än någonsin

Snart har det gått tusen dagar sedan vi gjorde gemensam sak för att sätta ljuset på kulturens avgörande roll för vår demokrati, dess sårbarhet och vikten av politiska förändring. Den 16 december 2019. Då var det tusen dagar till nästa val, nu är det bara några få dagar kvar. Hur har kulturens förutsättningar förändrats sedan dess?

Syftet med 1 000 dagar kultur var att med gemensam kraft lyfta fram att ett starkt och fritt kulturliv är själva hjärtat i vårt öppna samhälle. Visa på risken med att kulturen inte har samma rättsliga skydd som andra välfärdsområden och saknar de rätta strukturella och ekonomiska förutsättningarna. Att kulturens obundenhet från politiken lätt kan utmanas när avståndet mellan politikerna och kulturen enbart bygger på en armslång princip.

Allt detta har vi gjort. Samtidigt har världen förändrats. En pandemi lamslog vårt kulturliv och ett krig i vår närhet har visat att den frihet vi tar för given fort kan försvinna. De sårbarheter vi pekade på 2019 blottades, om än av andra anledningar, och fick för vissa delar av kultursektorn förödande konsekvenser. Något som har lämnat kulturen mer sårbar än någonsin tidigare.

När pandemin kom och kulturlivet stängdes ner över en natt blev det smärtsamt uppenbart vilken stor roll kulturen spelar i våra liv. Uppbackningen från politiskt håll var stor för att stötta kulturutövare ekonomiskt och bidra till en återstart efter pandemin. Men, vi människor glömmer fort.

Detta är tydligt i Dagens Nyheter Kulturs intervjuserie under sommaren där partiledarna delar med sig av sina kulturvanor och syn på kulturpolitiken. Flera av dem lyfter fram att pandemin var ett hårt slag mot kulturlivet, men ingen nämner vikten av att stärka kultursektorn långsiktigt så att vi inte hamnar i samma situation igen.

Politiska förslag och utspel om kulturen lyser även med sin frånvaro i pågående valrörelse. Vilket i för sig var väntat, men samtidigt tragiskt när vi nu, mer än någonsin, behöver kulturen.

I en värld av oro och osäkerhet är det viktigt att inte glömma bort den otroliga kraft som kulturen och konsten besitter. Som mötesplats för reflektion, eftertanke och nya perspektiv. En kraft som både ifrågasätter rådande normer och omständigheter och samtidigt gör samtiden mer begriplig. Hjälper oss att förstå oss själva och varandra. Är det något vårt samhälle behöver mer av så är det väl just detta? Fler mötesplatser, snarare än att polariseras ytterligare.

För att kulturen ska kunna fortsätta vara en sådan kraft behövs fler politiska satsningar som möjliggör en mångfald av konstformer och berättelser så att alla kan känna sig delaktiga i kulturlivet. Politiska krafttag som slår vakt om konstens frihet, dess obundet och kulturskaparnas förutsättningar. Som möjliggör denna mångfald i hela landet och gör den offentligt finansierade kulturen relevant för alla.

Kulturens värde kan inte mätas i samhällsnytta, värdet finns i dess egen rätt och måste därför få verka på sina egna villkor. Annars tappar kulturen sin ovärderliga kraft.

Trots att vårt initiativ snart når sitt slutdatum kommer vi outtröttligt fortsätta att lyfta fram kulturens avgörande roll för vårt samhälle och kräva större politisk samling kring bättre förutsättningar för ett starkt kulturliv. Vi vill uppmana fler att göra detsamma. Stå upp för kulturens oumbärliga plats i våra liv och vårt samhälle.

Calle Nathanson, vd Folkets Hus och Parker
Challa Gustavsson, vd Västerbottensteatern
Eric Birath, vd Fasching
Maria Hägglund, vd Regionteater Väst
Monica Fredriksson, vd Folkoperan
Monica Pourshahidi, verksamhetsledare Mångkulturellt Centrum
Petra Brylander, vd Uppsala Stadsteater
Petra Weckström, tf vd Riksteatern
Robert Uitto, ordförande Länsteatrarna Sverige
Stefan Hansen, vd Unga Klara